Nationalmuseum Jamtli - Såsom i en spegel – porträtt under fem sekel

Upphovsrätt: Marja Helander Marja Helander, Artproof


I utställningen Såsom i en spegel – porträtt under fem sekel introduceras kvinnor, män och barn som levt i eller verkat för Sverige från Vasatid till dagens datum. Alla är inte födda i landet, men de har på olika sätt bidragit till dess historia eller kulturliv. Några av konstnärerna och modellerna har anknytning till Jämtland.

Dunkelt såsom i en spegel anas människor från gångna sekel och från vår egen tid i porträtten. De är inte verkligheten, utan en bild av hur modellen önskar framstå inför samtiden och evigheten samt hur konstnären väljer att tolka detta. Konstverken visar olika ideal för utseende och mode samtidigt som de är uttryck för hur idéer om status, social identitet och yrke har förändrats genom århundradena.

I 1600-talets Sverige framställde sig hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl i en allegori tillsammans med personifikationer, symboliska gestalter, för måleri och skapande. Under 1800-talet tillkom den världsfrånvände bohemen som ett konstnärsideal, här representerad av Louise Breslaus informella framställning av kollegan Ernst Josephson. Andra, som Ava Lagercrantz vid förra sekelskiftet, betonade sin sociala status genom att visa upp sig i dyrbara kläder och elegant miljö. I Marja Helanders foto av Britta Marakatt-Labba står den samiska konstnären utomhus i ett nordsvenskt snölandskap.

De officiella porträtten av kungahuset, i synnerhet av den regerande monarken, följer än idag bildtraditioner från renässansen. Modellen representerar inte enbart sig själv, utan även sitt ämbete och riket. I ett porträtt av drottning Kristina som barn avbildas hon uppställd i helfigur, tillsammans med regalier och i en dräkt av samma snitt som dåtidens vuxna kvinnor bar. När samhället förborgerligas under 1800-talet påverkar det även de kungliga porträtten. Bernhard Östermans ljus- och färgmässigt briljanta målning av Gustav V ligger nära konstnärens porträtt av andra personer ur de övre samhällslagren. I vår tid har bland andra Thron Ullberg fotograferat den nuvarande kungen såväl i statsporträtt som sittande ute i skogen.

Lärde och kulturarbetare – författare, skådespelare, sångare – är väl representerade inom porträttkonsten. I äldre tid avbildas de gärna tillsammans med något attribut, exempelvis en bok eller ett notblad. Nu bygger i synnerhet de fotografiska porträtten mer på att betraktaren förväntas känna igen den avbildade som i Sanna Sjöswärds skildring av författaren Theodor Kallifatides. Andra konstnärer har lämnat de mer verklighetsnära framställningarna. Laila Prytz byggde upp sin bild av Birgit Nilsson av färgfält, men lyckades i dessa fånga karaktäristiska drag i operasångerskans utseende.

Bland de kategorier som inte är så väl representerade i Nationalmuseums samlingar, i synnerhet bland de äldre porträtten, finns bland annat allmoge, tjänstefolk och idrottsstjärnor. Här representeras de exempelvis av en trotjänarinna från 1700-talet målad av en okänd konstnär samt Johan Fredrik Höckerts porträtt av Såsser Kerstin Andersdotter. Den afrosvenske hamnsjåaren Pierre Louis Alexandre arbetade även som modell på Konstakademien där eleven Ida von Schulzenheim målade hans porträtt.

I Såsom i en spegel visas runt hundra porträtt ur Nationalmuseums samlingar, bland annat ur Statens porträttsamling. Målade porträtt dominerar, men här förekommer även fotografi och skulptur. Porträtten visas inte i kronologisk ordning, utan i olika teman, till exempel: familjen, kulturpersonligheter och kungahuset. Utställningen presenterar såväl ett av konstens viktigaste motiv som ett representativt urval ur museets samlingar, många av dem inte visade på länge och några utställda för allmänheten för första gången.

Utställningen Såsom i en spegel – porträtt under fem sekel visas på Nationalmuseum Jamtli i Östersund 4 oktober 2023–9 mars 2025. Utställningens kurator är Eva-Lena Karlsson från Nationalmuseum.


Källa: Nationalmuseum Jamtli