Livets museum - Sankt Lars sjukhus

Foto: Pernilla Sjöström, Kulturen Broderi av Maria Rudbeck, patient på Sankt Lars mellan 1902 och 1955. Motiv från andra världskriget. Föreställer krigsguden med de underkuvade länderna hängande i kanten av hans mantel. Nedanför står Adolf Hitler med krigets brandfackla och Maria själv med kvast, redo att bekämpa världsbranden.


Sankt Lars sjukhus i Lund får nu större utrymme på Livets museum, efter en uppdatering och utökning av museets permanenta utställning. De lyfter fram mer av den patientskapade konsten och visar nu även fler föremål kopplade till de olika behandlingsalternativ som funnits tillgängliga. Bland dessa kan nämnas ett badkar för så kallade långbad och en apparat för elchocksbehandling (ECT). Samtidigt visas även en mindre tillfällig installation i museets entré där konstnären Kristina Rydälv Kåreby har låtit sig inspireras av de egensinniga broderier som patienten Maria Rudbeck skapat vid Sankt Lars sjukhus. 

Relaterade länkar

Läs mer

Intresset för Sankt Lars sjukhus är stort och på Livets museum vill vi gärna berätta mer om denna institution och om de patienter som vårdats och bott där. Den befintliga basutställningen har därför utökats vilket gör att vi kan lyfta fram fler föremål ur samlingen.

Bland annat lyfter vi fram fler föremål som skapats av patienterna själva. Denna typ av konst kallas ibland för ”särlingskonst”. I den engelskspråkiga världen används begreppet ”outsider art” – en benämning som passar väl in på de fantasifulla och konstnärliga alster som skapats av personer i samhällets utkant.

Sankt Lars sjukhus

Sjukhuset öppnade 1879 under ledning av överläkaren Svante Ödman. Han representerade en ny syn på de psykiskt sjuka. De skulle inte längre spärras in och isoleras, utan erbjudas vård, friskt luft och vila i en ljus och ordnad miljö. 1891 byggdes sjukhuset ut med en så kallad ”asyl” söder om Höje å. På asylen placerades de som ansågs obotliga.

På Sankt Lars sjukhus var man mer eller mindre självförsörjande långt in på 1900-talet. Patienterna var en viktig del i detta och skulle arbeta med sådant som sjukhuset hade nytta av. Det fysiska arbetet var även en del i behandlingen. Sysselsättning och återanpassning till det omgivande samhället var av central vikt.

Mer specifika behandlingar har varit olika typer av chockterapi, lugnande mediciner, lavemang och långbad. I mitten av 1950-talet kom de första fungerande medicinerna som kunde behandla psykossjukdom.

Verk som inspirerar

I museets entré visas en temporär utställning av konstnären Kristina Rydälv Kåreby. Det är en klänning prydd med färggranna tryck som inspirerats av broderier utförda av patienten Maria Rudbeck på Sankt Lars under första halvan av 1900-talet.

Det var under sin utbildning till bildlärare som Rydälv Kåreby kom i kontakt med de konstverk som skapats av patienter vid sjukhuset. Inspirerad och nyfiken upptäckte hon den fantasi och dolda skaparglädje som kom till uttryck i dessa verk.

Särskilt intresse väckte verk skapade av patienten Maria Magdalena Rudbeck (1866-1955). Rudbecks fantasifulla broderier skapade hos Rydälv Kåreby en vilja att själv experimentera med färg och form.

Rydälv Kåreby beskriver själv sitt verk som en hyllning till Maria Magdalenas intellekt och kreativitet, med syftet att återge hennes kontursydda broderier som fritt tolkade och färgstarka mönster. Klänningen är sydd av lakansväv och mönstret handmålat.

Källa: Livets Museum