Moderna Museet - Laurie Anderson - Looking into a Mirror Sideways
Laurie Anderson, Laurie Anderson spelar på sin Viophonograph, 1977 © Laurie Anderson Info: Eget uppfunnet instrument med elektronik. Användes i "For Instants" en performanceserie som Laurie Anderson inledde på det alternativa konstcentret The Kitchen 1974.
Gränsöverskridande bild- och scenkonstnär, kompositör, filmskapare och författare. Laurie Anderson är en legendarisk gestalt och pionjär inom amerikansk avantgardekonst, experimentell musik och independentkultur. Berättande, lyssnande och språk är kärnan i hennes konstnärskap.
Om utställningen: Looking into a Mirror Sideways
I Andersons största separatutställning hittills i Europa gestaltas en berättelse om tid, plats och existens. Här möter besökaren ett urval verk från 1970-talet och fram till idag, samt helt nya platsspecifika produktioner: konceptkonst, performance, innovativa musikinstrument, kompositioner, scenuppsättningar liksom den aktivistiska och politiska konsten. Utställningen samlar fysiska material och tekniker – måleri, skulptur, analogt fotografi, ljudband och filmremsor – och nya digitala världar så som virtual reality.
Laurie Anderson är legendarisk inom amerikansk avantgardekonst, experimentell musik och independentkultur. Som scenkonstnär, författare, kompositör, aktivist och filmskapare, skär hennes verk på tvärs genom genrer. Hon slog igenom internationellt som pionjär inom den elektroniska musiken. I dag arbetar hon i framkant av nya tekniker inom konsten, som VR eller AI, men använder lika gärna tidlösa uttryck som röst, måleri eller kolteckning. Laurie Andersons mångfacetterade produktion kan ses som delar i en och samma väv av berättande. Här ryms en ström av betraktelser över människans villkor, nationers drömmar, flyktig samtid och dystopiska framtidsvisioner. Tilltalet är omedelbart men följer drömmens logik. Hos Anderson blir det vardagliga förunderligt medan stora frågor kommer nära: Var är vi? Vad är tid? Vem äger berättelsen? I utställningen sammanförs helt nya produktioner med nedslag i konstnärens arbete sedan 1970-talet, däribland verk inom performance, fotografi och video. I flera verk återkommer frågor om identitet, de roller vi tar eller ges, bland annat genom konstnärens svenskfödde farfar Axel Efraim Anderson (1881–1963).
Om Laurie Anderson
Laurie Anderson föddes 1947 i Glen Ellyn utanför Chicago. Hon har svenskt påbrå genom sin farfar från Djupviken i Dalsland.
Laurie Anderson (f. 1947) växer upp i Glen Ellyn, Illinois, i Mellanvästern som ett av åtta syskon. Vid sidan av skolan studerar hon måleri och spelar fiol med Chicagos ungdomssymfoniker. Hon söker sig 1966 till New York och studerar skulptur för minimalisten och konceptkonstnären Sol LeWitt (1928–2007). Här blir hon del av en generation radikala unga konstnärer som Gordon Matta-Clark (1943–1978) och koreografen Trisha Brown (1936–2017). De experimenterar med fotografi, text, ljud och aktioner, ofta i genreöverskridande samarbeten. Andersons fokuserar på musik och berättande. På turnéer runtom i USA inleds ett livslångt projekt att skildra hemlandets egenheter. Hon söker sig även till konstscenen i Europa, där hon deltar i utställningarna Documenta 6 och 8 i Kassel. Laurie Anderson har samverkat med profiler inom konstmusiken som kompositörerna Phillip Glass (f. 1937) och John Cage (1912–1992) eller musikern och producenten Brian Eno (f. 1948). Hon har publicerat en rad böcker och släppt sju album, däribland Big Science, där låten "O Superman" blev en oväntad världshit. Anderson är artist-in-residence vid Australian Institute for Machine Learning (AIML), och Charles Eliot Norton Professor of Poetry vid Harvard University.
LAURIE ANDERSON, Looking into a Mirror Sideways, Stockholm, 1.4 2023 – 3.9 2023
Curator: Lena Essling
Relaterade Länkar
Fler utställningar från Moderna Museet StockholmÖvrig Information
Kontrollera alltid med hemsidan för aktuella utställningstider och öppettider
Adress/Hitta hit: Skeppsholmen, Stockholm. Huvudentré: Exercisplan 4
Telefon: +46 8 5202 3500
E-Post:
Till Hemsida
Öppettider se hemsidan
Källa: Moderna Museet